När jag startade den här bloggen ville jag att den skulle vara intelligent, rapp och självsäker. Jag skulle inte skriva om hur jag gått på stan och sett en dam med en röd väska som var ful, tack och hej. Jag är ju en intelligent person och vill visa det. Men se vad som hände. Jag sitter ändå och skriver om hur snoret kloggar sig i bihålorna och lägger upp klipp från youtube. Så går det när man ska uppdatera ofta fast man inte är inspirerad.

Frågan är varför jag inte är inspirerad. Men det tänker jag inte gå in på här av en annan anledning till varför jag inte är nöjd med bloggen, nämligen att jag är alldeles för självcentrerad. Det är väl inte roligt att läsa? Man vill känna igen sig och man vill klaga lite på andra, på samhället och politik, på ett lite fyndigt sätt, för om man också är lite rolig blir man ju populär. Eller?

En annan sak som jag funderat på sedan jag lade upp bloggen på bloggtoppen är om jag verkligen vill bli läst av en drös människor, även människor jag inte känner. Vill jag att de dömer mig, mitt liv och mina åsikter? Det började egentligen med att jag borde lägga till bloggen på fler sajter liknande bloggtoppen för att det ska börja hända något med läsarstatistiken. Men så blev jag som sagt lite rädd. Man läser ju om bloggare som blivit kändisar på kort tid. Jag vill inte ses som pretentiös nu, men det är ju bra om man har ett mål med det man håller på med och jag sätter alltid mina mål skyhögt...

Slutsats: Lägga upp bloggen på alla sidor jag kan hitta.

Vaniljglass och Juno-soundtrack gör mig glad.