Jag svängde in på min gamla, urgamla hemsida från nittiotalet och läste lite. Och tänka sig, dra på trissor och allt sånt där - jag blev inspirerad! Jag tänker inte länka till den eftersom den är så gammal. Jag kanske skulle skämmas. Vet inte om jag vill visa allt där för alla. Det var år och dar sen jag tittade där över huvud taget och många gånger har jag tänkt ta bort den, men nu är jag glad att jag inte gjort det. Jag är insprirerad till att skriva om allt möjligt och det är väl vad en blogg är till för, eller? Resultatet blev åtminstone ett till inlägg här! Haha! Jag känner mig själv så pass bra nu för tiden att jag inte vågar lova mer än just det här inlägget, trots min stora entusiasm, som jag förstår är endast tillfällig.

Någon har komplimenterat mig för att jag skriver bra här, men o'boy (för att blanda kompicerade ord med talspråk) då skulle ni se hur jag skrev då. Jag tror jag nämnde i förra inlägget att jag kände mig smartare på gymnasiet. Det märks på språket också. Jag har knappt utvecklats alls på den här tiden. Typiskt. Jag måste börja skriva lite igen.
Däremot märks det att jag har utvecklats som människa. Tur det, jag hade blivit ledsen om jag förstått att jag var kvar i samma utvecklingsfas som när jag var 17. Mina dikter handlade om kärlek, livet och döden och denstora förvirringen. Jag är inte förvirrad längre, men idag tillåter jag mig att vara lite nostalgisk.


Här är ett litet smakprov på mina tidiga alster. Med copyright, såklart. ;)