Inspirerad av gamla tider
Jag svängde in på min gamla, urgamla hemsida från nittiotalet och läste lite. Och tänka sig, dra på trissor och allt sånt där - jag blev inspirerad! Jag tänker inte länka till den eftersom den är så gammal. Jag kanske skulle skämmas. Vet inte om jag vill visa allt där för alla. Det var år och dar sen jag tittade där över huvud taget och många gånger har jag tänkt ta bort den, men nu är jag glad att jag inte gjort det. Jag är insprirerad till att skriva om allt möjligt och det är väl vad en blogg är till för, eller? Resultatet blev åtminstone ett till inlägg här! Haha! Jag känner mig själv så pass bra nu för tiden att jag inte vågar lova mer än just det här inlägget, trots min stora entusiasm, som jag förstår är endast tillfällig.
Någon har komplimenterat mig för att jag skriver bra här, men o'boy (för att blanda kompicerade ord med talspråk) då skulle ni se hur jag skrev då. Jag tror jag nämnde i förra inlägget att jag kände mig smartare på gymnasiet. Det märks på språket också. Jag har knappt utvecklats alls på den här tiden. Typiskt. Jag måste börja skriva lite igen.
Däremot märks det att jag har utvecklats som människa. Tur det, jag hade blivit ledsen om jag förstått att jag var kvar i samma utvecklingsfas som när jag var 17. Mina dikter handlade om kärlek, livet och döden och denstora förvirringen. Jag är inte förvirrad längre, men idag tillåter jag mig att vara lite nostalgisk.
Här är ett litet smakprov på mina tidiga alster. Med copyright, såklart. ;)
Någon har komplimenterat mig för att jag skriver bra här, men o'boy (för att blanda kompicerade ord med talspråk) då skulle ni se hur jag skrev då. Jag tror jag nämnde i förra inlägget att jag kände mig smartare på gymnasiet. Det märks på språket också. Jag har knappt utvecklats alls på den här tiden. Typiskt. Jag måste börja skriva lite igen.
Däremot märks det att jag har utvecklats som människa. Tur det, jag hade blivit ledsen om jag förstått att jag var kvar i samma utvecklingsfas som när jag var 17. Mina dikter handlade om kärlek, livet och döden och denstora förvirringen. Jag är inte förvirrad längre, men idag tillåter jag mig att vara lite nostalgisk.
Här är ett litet smakprov på mina tidiga alster. Med copyright, såklart. ;)
"Lyckan"
Som ett hopp i längtans och förtvivlans floder av tårar
kommer lyckan ridande på en flotte
Han blåser liv i de gudsförgätna träd
som pinats av storm och av köld
Se, nu de blommar som lyckans barn
De kallas glädje
Floden torkas av en sol ljusare än någonsin
och lyckans flotte strandar
Då, han lyfter mot himmelen
som en ensam, svart sorgfågel
Med ens all glädje försvinner
och träden står åter kala
Som ett hopp i längtans och förtvivlans floder av tårar
kommer lyckan ridande på en flotte
Han blåser liv i de gudsförgätna träd
som pinats av storm och av köld
Se, nu de blommar som lyckans barn
De kallas glädje
Floden torkas av en sol ljusare än någonsin
och lyckans flotte strandar
Då, han lyfter mot himmelen
som en ensam, svart sorgfågel
Med ens all glädje försvinner
och träden står åter kala
Spindelväv i skallen
Spindelväv i skallen?? Har jag? Suck... Ibland känns det verkligen så. Jag var så kvicktänkt förr, jag var en klippa på logiskt tänkande, matten var lätt och rolig. Nu känner jag mig som en mossig gammal sten. Ska det vara så? Det kan väl inte bero på att jag börjar bli gammal? Näh. Det vägrar jag tro. Men vad är det då? Jag riktigt känner hur spindelväven trasslar in sig i kuggarna där uppe. Det vill sig inte, hur jag än funderar. Hur smörjer man maskineriet egentligen? Jag tänkte för något år sen att jag skulle börja repetera matten. Jag tyckte jag började lite lätt när jag hjälpte en kompis med matte B. Och jag fick en chock när jag fattade att jag inget fattade. Jag hade glömt det mesta. Blöööö...
Det var bättre förr. På gymnasiet var jag duktig och ordentlig, jag gjorde mina läxor och mer därtill. Min hjärna gick på högvarv. Nu är det annorlunda. Jag hoppas bara att det inte är på sparlåga den går, utan att den bara har blivit normal. Det finns väl en gräns för hur länge man kan prestera max, eller? Att jag hade en arbetskrävande post i kåren förra året var väl det som satte stopp. Jag hoppas bara att jag snart ska vara tillbaka på noll igen. Jag brukade längta efter våren och solen, för då brukade jag få en energikick. Nuförtiden är jag bara trött och våren är över innan jag märkt att den kom. Ska det vara så här att bli äldre, att bli vuxen? Blöööö...
Min nya favoritlåt, som ständigt snurrar i mitt inre just nu är Bella Luna med Jason Mraz.
Såja, det blev ju inte så muntert det här, men jag har äntligen skrivit nåt i alla fall. Får lite skit för att jag aldrig uppdaterar av nån konstig anledning... ;)
Det var bättre förr. På gymnasiet var jag duktig och ordentlig, jag gjorde mina läxor och mer därtill. Min hjärna gick på högvarv. Nu är det annorlunda. Jag hoppas bara att det inte är på sparlåga den går, utan att den bara har blivit normal. Det finns väl en gräns för hur länge man kan prestera max, eller? Att jag hade en arbetskrävande post i kåren förra året var väl det som satte stopp. Jag hoppas bara att jag snart ska vara tillbaka på noll igen. Jag brukade längta efter våren och solen, för då brukade jag få en energikick. Nuförtiden är jag bara trött och våren är över innan jag märkt att den kom. Ska det vara så här att bli äldre, att bli vuxen? Blöööö...
Min nya favoritlåt, som ständigt snurrar i mitt inre just nu är Bella Luna med Jason Mraz.
Såja, det blev ju inte så muntert det här, men jag har äntligen skrivit nåt i alla fall. Får lite skit för att jag aldrig uppdaterar av nån konstig anledning... ;)
